despinavogli

Sverigedemokraterna

Jag har läst vad de vill göra med det här om invandringen. Jag har hört attde vill slänga ut alla invandrare, de som inte är svenska medborgare. Det jag läste var inget om att de ville slänga ut några, men det är ju såklart, det skriver man ju inte.

Nåt de också vill är att de som kommer hit ska ta efter våra seder och kulturer, anpassa sej till vårat samhälle. Detta kan jag tycka är ganska bra, men de är ju lite svårt om man placerar alla invandrarna på samma ställe, t.ex. rinkeby, tensta etc. För om man träffar människor som pratar ett annat språk så lär man sej.

Dessutom känns det som att sverigedemokraterna vill ha kvar det ’‘gamla’’ Sverige, när det inte fanns så många invandrare. Men jag tror att detta är hur sverige ser ut nu och kommer göra. För just nu är en av mina definitioner av sverige, just invandrare. Tänk bara vad vi ungomar(mest), har ’‘lånat’’ från deras språk.

Maktfördelning i USA & Deras president val

I USA har de en president, det är han som bestämmer över landet med sin regering, kongressen stiftar lagar och högsta domstolen ’‘kontrollerar’’ att man följer lagen.

Presidenten får bestämma mycket själv, men när det gäller att föra in lagar får han oftast motstånd  från kongressen. Han kan få det speciellt om det är mer människor från ett annat parti än den han själv är med i.

Barack Obama, USA:s president

Kongressen är uppdelad i två ’‘grupper’’ kan man säga. Ena heter senaten, där sitter två ledamöter från varje delstat. Den andra heter representanthusen, där beror det på hur många som bor i den delstaten, som partiet får ta med sej. T.ex. California, de har 53 ledamöter i representanthusen, medans de små delstaterna som South-& North Dakota bara har en var. De här ledamöterna kommer då från de två olika partierna, Republikanerna och Demokraterna.

Så en delstat har en guvernör från det partiet som vunnit i den delstaten. Och det är människorna i delstaten som väljer sin guvernör, inte partiet. Delstaten har sina egna lagar och får bestämma mycket själv. Men utrikespolitiken och allt annat som berör hela USA, bestämmer presidenten, kongressen och den högsta domstolen.

Presidentval i USA

Det första du måste göra för att få rösta i presidentvalet, är att du måste registrera dej minst en månad innan valen. Detta gör att många skjuter upp det eller glömmer bort att anmäla sej.

Dessutom måste den som ställer upp som kandidat till presidentvalet, ha vunnit primärvalet i många av delstaterna.

Primärvalet är när de olika partierna valt ut olika ledamöter som vill bli president. Dessa ledamöter ’‘fajtas’’ sen att vinna de olika delstaternas, människornas röster.

Sedan kan man säga att de olika kandidaterna ’’åker bort’’, för de inte får så mycket stöd som de andra. Tillslut är det bara två kandidater kvar, en från republikanerna & en från demokraterna, som sedan folket får rösta på.

Mina egna tankar efter att ha skrivit detta är att det är så krångligt. Jag undrar ens om amerikanarna själva förstår nåt. Dessutom tycker jag bara det är dumt med att man själv ska registrera sej om man ska rösta. De borde ha det som man har det i sverige, att man får ett röstkort. Det säger ju allt att i det senaste valet var det knappt hälften i USA som röstade, medans i sveriges senaste val var det 82,6% som röstade.

Källor: ne.se & wikipedia

En annan sak jag tänkte på, som en fråga som berörde mej, är det här med jobb till unga. Nästa år så tar en väldigt stor skara med elever studenten, bland de min bror. Antingen vill de ut och jobba direkt eller så väljer de att fortsätta sitt studerande på högskolan.

Men vad de än väljer att göra så tycker jag att man ska få ett jobb, även om man inte har värsta utbildningen.

Centern vill förändra Lagen om AnställningsSkydd(LAS). I den ingår den konstiga lagen ’‘sist in, först ut’’. Detta drabbar då flest de unga. De tycker att man ska gå efter vad man gör och kan och inte när man kom dit.

Vänstern & Sossarna vill ta bort aktivitetsförbudet. Aktivitetsförbudet, är att unga arbetslösa inte får gå på kurser som Arbetsförmedlingen ordnar, om de inte vart arbetslösa  i mer än tre månader. Detta gör ju att det kan ta längre tid för de att få jobb, eller svårare.

Kristdemokraterna, Folkpartiet & Feminsitikt initiativ tycker att man ska skapa fler lärlings arbeten, eller gymnasielinjer med lärlingsutbildning.

Att man ska kunna plugga samtidigt som man har ett lärlingsjobb på ett företag.

Att vara lärling betyder att man inte har en utbildning när man börjar på det jobbet, utan blir lärd av en person där. Man får följa den och lära sej med tiden.

Jag tycker att alla dessa förslag är bra, speciellt det där med lagen om anställningskydd. Håller helt med centern där, såå taskigt att ba skicka ut de som kom dit sist, om ett företag måste skära ner. Man måste ju ta kompetensen före något annat, det spelar ingen roll hur länge den har jobbat där, eller hur bra ’‘kompis’’ den är med chefen.

Och jag tycker att det är jättebra om det där aktivitetsförbudet tas bort, då kommer det gå fortare att få ett jobb.

Källor: de olika partiernas hemsidor

Det är svårt att skriva om något som inte berör en själv, därför har jag tittat på frågor som berör mej mer än andra. Som t.ex skolan, jobb till unga, miljön m.m.

Jag kan börja först med skolan. Det känns lite konstigt att män och kvinnor som gick ut skolan för typ 50 år sedan ska sitta och bestämma vad som är bäst för oss. Skolan ser inte alls ut som den gjorde då.

Politikerna vill ha mer disciplin och ordning och reda i skolan. Att det är ordning i klassrummen och att frånvaron ska sjunka.

Detta kan jag förstå, eftersom många av eleverna inte respekterar sina lärare, som man gjorde förr. Detta kan nog bero på att man straffade de mer också. Men hur ska då politikerna fixa detta då?

Jan Björklund, från Folkpartiet, tycker att man ska införa skolk i betyget.

Han menar då att det visar att skolk är oacceptabelt, att frånvaron sjunker & att det är ett ’‘uppfostringsargument’’. Kristdemokraterna, tycker också att man ska skriva in hur man uppför sej i betyget.

Maria Wetterstrand, från Miljöpartiet, tycker inte det är bra eftersom det kommer synas sen, när man sedan kommer söka jobb.

Och att det kommer att straffa en sedan(attmanharskolkat), när ens kunskapsnivå är låg, och måste ta igen på Komvux.

Det förstår då Jan, men han tycker att bestraffningen av det man gjort borde komma då man gjort det.

På ett sätt håller jag med Folkpartiet, att man borde få någon slags bestraffning om man skolkat, t.ex kvarsittning. Men de som skolkar, hur mycket kommer de bry sej om att det kommer in i betygen? De skiter ju redan i skolan, varför skulle de då bry sej? Okej, kanske några skulle bry sej, och skärpa sej.

Och många skulle nog uppföra sej bättre om man fick betyg i hur man uppför sej, men det är också lite taskigt. Tänk om en elev som gör arbeten och prov på MVG- och VG-nivå, kanske inte uppför sej på det sätt skolan vill. Eller att läraren inte gillar eleven, och behandlar den på ett sätt som gör att den uppför sej dåligt?

Detta blev ett väldigt långt inlägg, men hoppas ni orkade läsa. =)

Källa: expressen, ur.se & aftonbladet